Stolparna fortsätter att hagla

I alla fall i den nyanlagda cykelbanan längs med Gustaf Dalénsgatan.

Läser en två år gammal artikel i GP. Det handlar om en ny stolpe mitt i en cykelbana. Lars-Erik Lundin, trafikingenjör på Trafikkontoret, uttalar sig:

Det är självklart att vi inte ska ha stolpar mitt i cykelbanan. Det verkar som att det har blivit något fel. Vi ska prata med projektledningen om hur det ska åtgärdas.”

Ändå fortsätter stolparna att hagla i cykelbanorna. Nu senast i den nya cykelbanan längs med Gustaf Dalénsgatan i Kville.

Trafikljusstolpe i cykelbananDär ståtar den, trafikljusstolpen, triumferandes inför annalkande cyklister och gör ena cykelfilen ofarbar. Och när pappan med barnvagnen väntar på grönt, då blockeras hela cykelbanan.

Två körfält för motortrafikanter och stolpe i cykelbananFör motortrafikanterna har det inte snålats med utrymmet utan här har Trafikkontoret kostat på sig två filer i södergående riktning. Och att ställa stolpen i vägen är förstås otänkbart. Då finns det ju en uppenbar risk att någon motortrafikant kör in i den. En risk som inte tycks föreligga gällande cyklister.

Jag felanmälde placeringen av stolpen och fick följande svar:

Erforderlig mark som krävs är ännu ej inlöst från ”Hisinge hus”. Hisinge hus ligger utanför planen vilket innebär att markinlösen inte har något planstöd. Beklagar att förhållandet är sådant. Har heller ingen tidplan när inlösen kommer att ske.

I korthet: Vi planerade inte tillräckligt bra, byggde vägen som planerat, ställde stolpen i cykelbanan och låter cyklisterna och de gående ta smällen. Kommer se ut så här i några år.

En bit söderut står en till stolpe i cykelbanan.

Stolpe på Gustaf DalénsgatanHär finns det plats för en två meter bred gräsremsa. Dock ingen plats för en bra placering av skylten för övergångställe. Hamnar således i cykelbanan.

Tar vi en titt på riktlinjerna, vilka finns i Trafikkontorets Teknisk Handbok, står följande att läsa:

Inga fysiska hinder får sättas upp på våra övergripande gång- och cykelbanor eller inom rekommenderat minsta avstånd till sidohinder från dessa, se tabeller nedan. I vissa delar av Centrala staden måste avsteg göras – där placeras hindret så nära kanten/väggen som möjligt eller i exempelvis en trädrad.

Tabellen:

Minsta avstånd enligt Teknisk Handbok

Minst 0,4 meter från cykelbanan måste alltså eventuella hinder placeras.

Riktlinjerna är tydliga, det krävs bara att de följs.

Känner du till några platser med, eller har bilder på stolpar i cykelbanor utplacerade de senaste åren? Dela med dig i kommentarsfältet!

Annonser

Korsningen med för kort gröntid

För snart två månader sedan rapporterade jag med Cykelrapporten om att gröntiden för cyklister som passerar över Parkgatan och Nya Allén på cykelbanan längs med Ullevigatan är för kort. I mitt meddelande till Trafikkontoret skrev jag följande:

”Gröntiden för cyklister som ska passera över Parkgatan och Nya Allén är för kort. Om man kör i ett normalt relativt lugnt tempo hinner man inte över både Parkgatan och Nya Allén. Detsamma gäller om man ligger 2-3 cyklister i ett ”tåg” med cyklande som kör ganska snabbt. Detta leder till att många kör mot gult/rött då de inte vill förlora fart och tid genom att tvingas stanna. Den för korta gröntiden inbegriper således inte bara den aspekt att flödet inte kan upprätthållas utan har också negativa effekter på trafiksäkerheten.”

Drygt två veckor senare fick jag svar av Bengt Halling på Trafikkontoret. Han skrev följande:

”Signalen har olika program beroende på vilken tid på dygnet det är. Det finns morgon-, eftermiddags-, medel- och nattprogram. Den är dessutom samordnad med andra signaler i närheten. Vet inte om det är någon speciell tid på dygnet som det är svårt att hinna över. Vi kommer att på prov i medelprogrammet förlänga gröntiden för cyklisterna med 5 sekunder.”

I mitt svar frågade jag när de börjar med att provköra med de extra 5 sekunderna under medelprogrammet och när de olika programmen körs. Något svar på det mailet har jag inte ännu fått vilket kanske inte heller är att förvänta så här i semestertider.

Jag upplever att att det är svårt att hinna över oavsett tid på dygnet. Hur upplever ni det?

Här nedan finner ni en kort film med olika klipp från korsningen som tydliggör svårigheterna att hinna över i tid.

Och så var det det här med flöde…

För en tid sedan tittade jag på en inspelning av ett frukostmöte som handlade om cyklandet i Göteborg och som anordnandes under den tidiga hösten 2011. Det jag fann mest intressant när jag tittade på klippet var en av slutsatserna Trafikkontoret drog, nämligen att flödet är väldigt viktigt för cyklisten. Ta dig gärna en titt på klippet här nedanför. Det räcker med att titta i 2 minuter då man senare går vidare till andra saker än det nämnda flödet.

”Flöde, det som är överordnat allting annat när man cyklar är att skapa ett flöde i sin färd. Man är beredd att göra väldigt, väldigt mycket för att slippa stanna, för att slippa ta krångliga omvägar, för att slippa sänka farten i onödan.”

Jonas Åker, som är representant från Trafikkontoret, nämner att det här är något man ska ta till sig och jobba med.

Hur ser det ut i verkligheten?

Under en cykeltur i centrala Göteborg i veckan noterade jag att en ombyggnation pågår längs S:t Eriksgatan och att en ny cykelbana börjat anläggas där.

Tråkigt nog börjar en del av cykelbanan med kantsten vilket inte är särskilt bra för det nämnda flödet, speciellt inte inte om det är lite smalare däck på cykeln. Jag twittrade ut bilden ovan, där början på cykelbanan syns, och Erik Sandblom undrade varför cykelbanan svänger så mycket. Detta fick mig att åka dit en gång till.

Ner

Bilden ovan tog jag från bron som syns på den första bilden. Det är en ganska brant nedförsbacke och en van cykelpendlare kan säkert komma upp i 40 km/h när hen trampar på ut på raksträckan som följer nedan.

bortat

Att komma upp i denna hastighet förblir dock bara en dröm då korsningen byggts som på bilden nedan med en onödig kurva som gör att cyklisten som ska fortsätta ut på raksträckan måste bromsa in kraftigt för att att ta kurvan på ett säkert sätt. Jag ser flera problem med detta:

  1. Cyklisten tappar fart och flödet blir således sämre.
  2. Många cyklister kommer köra ut i gångbanan för att göra kurvan mindre kraftig och för att på så sätt komma ur den med en högre hastighet.
  3. Det är lätt att komma med för hög hastighet och som en konsekvens av den höga hastigheten ramla i kurvan. Detta gäller speciellt under vintern respektive våren då vi har is och snö respektive grus på cykelbanan.
  4. Givet att cyklisten som rullat ner för nedförsbacken kommer i en relativt hög hastighet kommer cyklister som kommer från andra hållet att pressas ut i gångbanan om möte uppstår i kurvan.

DSC_0668
Ska cyklisten som rullat ned för backen istället fortsätta åt vänster gäller högerregeln i korsningen med den andra cykelbanan och hen har då ingen större nytta av den hastighet hen får med sig nedför backen om möte med andra cyklister uppstår i korsningen. Slipper cyklisten möte i korsningen har hen inte särskilt stor nytta av den  hastighet hen har med sig då cykelbanan tar slut ett 10-tal meter senare och cyklisten får då fortsätta ut på bilvägen. Då cyklisten kommer från en cykelbana ut på en bilväg måste hen väja för den trafik som finns på bilvägen, i detta fall dubbelriktad cykeltrafik och enkelriktad biltrafik. Dessutom måste cyklisten i fråga bromsa in på grund av kantstenen.

När jag cyklade på den ovan beskrivna cykelbanan spelade jag in det med min kamera. Den korta filmen finns att beskåda nedan.

Vad tycker du om hur cykelbanan har byggts här?

Gillade du det här inlägget? Ta i så fall gärna titt på mitt inlägg om rondellen vid Partihallsförbindelsen.

Uppdatering

Efter att jag felanmält att cykelbanan börjar med kantsten är det hela nu hjälpligt åtgärdat.

Asfaltsramp

”Helt galet” – Ilska mot cyklisterna på Övre Husargatan

”Helt galet” – Ilska mot cyklisterna på Övre Husargatan

Så lyder rubriken på en artikel publicerad i GT igår. Artikeln handlar om den ombyggnation som nu pågår längs Övre Husargatan. I artikeln menar de tre intervjuade föräldrarna att huvudorsaken till problemet är den bristande hänsynen hos cyklisterna.

Det må så vara att vissa cyklister visar dåligt med hänsyn med tanke på den rådande trafiksituationen vid Övre Husargatan. Det som dock irriterar mig är det kollektiva skuldbeläggandet av cyklister som grupp. Man talar om ”cyklisterna”.

Tidningsurklipp

Tidningsurklipp ur GT från igår den 9:e november.

I artikeln finner man t.ex. citat som dessa:

”– Det är den eviga diskussio­nen på skolan ”vad kan man göra åt cyklisterna.””

”– Cyklisterna anser sig vara fridlysta. En cykel räknas ju fak­tiskt som ett fordon, men några regler följer de inte.”

Kontentan av dessa uttalanden blir att alla cyklister kör som idioter. En bild som rimmar rätt illa med verkligheten. Varken bilister eller cyklister kör i allmänhet som idioter även om trafikanter som inte visar någon större hänsyn finns bland båda dessa trafikslag.

Rondellen vid Kalles väg

För en tid sedan byggde kommunen om rondellen vid Kalles väg. I samband med detta byggde man också vidare på den existerande cykelbanan längs Ånäsvägen så att den numera fortsätter under Alingsåsleden och Västra stambanan till nämnda rondell.

Ny cykelbana under Alingsåsleden och Västra stambanan

Den nyanlagda cykelbanan börjar till precis vänster om det gröna staketet och fortsätter sedan under Alingsåsleden och Västra stambanan fram till rondellen.

Tidigare fanns ingen cykelbana runt hela rondellen men det finns idag efter ombyggnationen. I filmen nedan har jag gått runt sträckningen runt rondellen som det ser ut när man cyklar från Ånesvägen till Gamlestadsvägen.


Då jag ännu inte hunnit skaffa något fäste för att sätta fast kameran på cykeln filmade jag sekvensen ovan gåendes. Jag lovar bättring tills nästa gång. Jag har nu skaffat både fäste och ny kamera och det man kan konstatera är följande:

  • För att ta sig vidare måste man korsa tre stycken bilvägar. Vid en av dessa korsningar saknas både övergångsställe och cykelöverfart.
  • Gång- och cykeltrafikanter ska samsas om samma utrymme utan separering av trafikslagen.
  • Ungefär 40 sekunder in i klippet har man som cyklist skymd sikt innan man ska ta sig över gatan. Det syns inte så bra i klippet men blir desto tydligare när man cyklar där själv.
  • Man tror som gångtrafikant att faran är över när man passerat över det sista övergångsstället. Detta då man som gångtrafikant inte uppmärksammas på att det det efter övergångställets slut också kommer en cykelbana som man ska passera.

Sett ovanifrån ser passagen ut såhär:

Rondellen sedd ovanifrån.

Linjen som är orange visar cykelbanans nuvarande dragning och den gröna en alternativ dragning. Om cykelbanan istället dragits längs den gröna linjen hade man som cyklist blivit en mer naturlig del av rondellen. Som det ser ut nu känner man sig som cyklist utanför trafikflödet och får istället cykla runt det.

Jämför videon från Nederländerna  nedan där man som cyklist är en mer naturlig del av trafikflödet:

Hur tycker du trafiksituationen vid rondellen vid Kalles väg ska lösas?